Syftet med denna studie Àr att belysa det som Àr utmÀrkande för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter enligt vetenskaplig litteratur, utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vad Àr karakteristiskt för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter och vad Àr specifikt för sjuksköterskans yrkesroll? Resultatet presenteras utifrÄn teman sjuksköterskestudent, sjuksköterska - egenskaper, - yrkesroll, professionell socialisation samt sjuksköterskestudenters syn pÄ omvÄrdnad. Författarnas slutsatser sammanfattar de resultat studien belyser, nÀmligen att varje sjuksköterska Àr unik..

Syftet med vÄr undersökning var att studera hur fritidspedagoger, lÀrare, barn och förÀldrar uppfattar fritidspedagogens yrkesroll. UtifrÄn vad som stÄr i lÀroplaner, styrdokument samt nutida och historisk litteratur och forskning har vi undersökt uppfattningen om fritidspedagogens yrkesroll. Avsikten med denna studie var att synliggöra hur fritidspedagogens yrkesroll ser ut och förÀndrats, samt hur den pÄverkats av integreringen av fritidshemmet i skolans verksamhet. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och forskningsfrÄgor har vi anvÀnt oss av intervjustudier och en enkÀtundersökning. Respondenterna och informatörerna har bestÄtt av personer frÄn olika verksamheter i samma kommun.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att se hur yrkesrollen och yrkesidentiteten hos redovisningskonsulter förÀndras pÄ grund av de externa förÀndringar som stÀndigt sker i branschen.Teoretisk ansats: LitteraturgenomgÄngen Àr uppbyggd kring tvÄ delar. Den första Àr yrkesrollen och den andra Àr yrkesidentiteten.Metodologi: Studien anvÀnder sig utav en kvalitativ metod för att skapa en förstÄelse kring hur redovisningskonsulterna sjÀlva ser pÄ hur förÀndringarna har pÄverkat deras yrkesroll och yrkesidentitet.Slutsatser: Slutsatsen som denna studie har kommit fram till Àr att fyra externa förÀndringar: auktorisationen av redovisningskonsulter, införandet av Reko, avskaffandet av revisionsplikten och införandet av K2 och K3 regelverken pÄverkar redovisningskonsulternas yrkesroll och yrkesidentitet. De har fÄtt en utbredd yrkesroll och den sociala biten har blivit viktigare och Àven de personliga egenskaperna har förÀndrats..

Undersökningen var grundad pĂ„ hur fritidspedagoger ser pĂ„ sin yrkesroll. Om deras utbildning stĂ€mmer överens eller skiljer sig med deras arbetsuppgifter? Är fritidspedagogens yrkesroll bred och varierande? Fritidspedagogen Ă€r idag involverad i bĂ„de skolverksamheten och fritidshem. För att förtydliga syftet undersöktes fritidspedagogernas arbete i bĂ„de fritidshemmet och i skolverksamheten, vilka uppgifter har fritidspedagogerna och hur ser de pĂ„ sin yrkesroll. Metoden som anvĂ€nds Ă€r kvalitativa intervjuer.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollÀrare frÄn olika förskolor. Resultatet visade att förskollÀrarna ansÄg att arbetet för att skapa trygghet och glÀdje hos barnen pÄ förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. GÀllande inflytande kunde vi utifrÄn svaren konstatera att de arbetade kring detta pÄ olika sÀtt. Slutsatser som gjorts Àr att det krÀvs av förskollÀrare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska fÄ inflytande i verksamheten..

Det övergripande syftet med denna studie Àr att belysa specialpedagogens yrkesroll pÄ olika grundskolor inom en kommun och förutsÀttningar för dess praktiserande i termer av olika yrkeskategoriers uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll.Undersökningen Àr kvalitativ och det har genomförts halvstrukturerade intervjuer med specialpedagoger, lÀrare och rektorer för att nÄ syftet. Som teoretisk utgÄngspunkt istudien finns det kategoriska och det relationellaperspektivet samt teorin om frirummetI studien framkommer att specialpedagogens kompetens inte anvÀnds fullt ut, pÄ tvÄ av skolorna, enligt specialpedagogerna sjÀlva samt rektorerna. Rektorerna har viljan att förÀndra specialpedagogens uppdrag för att kunna utnyttja specialpedagogens hela kompetens. LÀrarna anser dock att kompetensen anvÀnds och de Àr nöjda med det stöd de f'ar av specialpedagogen. En samsyn hos de olika yrkeskategorierna kan skönjas.Det framtrÀder tre olika specialpedagogiska verksamheter dÀr specialpedagogens arbete styrs och genomförs pÄ olika sÀtt.

VÄrt syfte med studien var att fÄ en uppfattning frÄn fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer sÄ fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. VÄr sammanfattade uppfattning Àr att fritidspedagoger har en vÀldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt frÄn att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt Àmne. De har en större förmÄga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslÀrare lÀgger mer fokus pÄ den teoretiska biten och vad barnen ska lÀra sig.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att beskriva förskollÀrares tankar kring sin yrkesroll. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan inverka samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ i det praktiska yrkesutövandet. Vi vill ta reda pÄ vilken betydelse arbetslaget har för att förskollÀrare utvecklas i sin yrkesidentitet. Genom kvalitativa intervjuer har vi fÄtt möjlighet att ta del av förskollÀrarnas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett oss underlaget till vÄr analys och diskussion.

I denna studie har vi för avsikt att problematisera fritidspedagogens splittrade yrkesroll inom skolans verksamhet samt vilka kompetenser som ligger till grund för yrkesrollen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre verksamma och utbildade fritidspedagoger, och en enkÀtstudie pÄ 27 studenter som lÀser grundlÀrare med inriktning mot fritidshem. Sett till fritidspedagogernas och studenternas Äsikter om utbildning, kompetenser och yrkesroll i skolan avser studien se om de tror att yrkesrollen kan professionaliseras. Studien avser huruvida den nya utbildningen som startade 2011 i jÀmförelse till den tidigare utbildningen för fritidspedagoger, förbereder studenterna för sin kommande yrkesroll inom skolan. Resultatet i studien visar pÄ kompetenser inom specialpedagogik och relationella gemenskaper formar yrkesrollen.

Denna studie behandlar hur studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar pÄ flera skolor samtidigt, upplever sin yrkesroll. Detta studeras genom att titta pÄ vÀgledarens upplevelse om krav, resurser, förvÀntningar och stöd. Genom dessa faktorer fÄr lÀsaren en klarare bild över hur studie- och yrkesvÀgledare upplever sin arbetssituation. Den kvalitativa studien har genomförts pÄ sÄ sÀtt att sex studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar inom grund- och gymnasieskolan, intervjuats. Vi har utgÄtt frÄn Krav-kontroll modellen för att undersöka hur faktorerna pÄverkar den upplevda arbetstillfredsstÀllelsen.

Syftet med denna observationsstudie Àr att belysa den diskrepans mellan elevassistenters yrkesroll och funktion som vi uppmÀrksammat ute pÄ fÀltet men ocksÄ i den tidigare forskningen. Studien baseras pÄ observationer av 5 assistenter i den integrerade förskolan och skolan samt pÄ en innehÄllsanalys av 16 stycken platsannonser pÄ arbetsförmedlingens hemsida. Resultatet har analyserats utifrÄn ett systemteoretiskt och specialpedagogiskt perspektiv dÀr de huvudsakliga analysverktygen har varit begreppen systemisk obalans och logiska nivÄer. Analysen har visat att assistenten rör sig mellan olika logiska nivÄer i skolans system. Detta kan vara en bidragande faktor till att otydligheten i assistentens yrkesroll Àr stor. Resultatet av den genomförda innehÄllsanalysen visar att de kompetenskrav arbetsgivarna eftersöker Àr diffusa och ger utrymme för tolkning.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i vad fritidspedagogens uppdrag i klassrummet Àr. Genom att studera yrkesroll och status vill vi fÄ reda pÄ hur nÄgra verksamma fritidspedagoger upplever detta uppdrag och sin yrkesroll. Vi vill Àven studera utbildningens form och innehÄll ur ett historiskt och ett nutida perspektiv för att ta reda pÄ om och hur yrkesrollen har förÀndrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att avsaknaden av riktlinjer för vad fritidspedagogens roll i klassrummet Àr gör att fritidspedagogen, i samverkan med klasslÀraren, sjÀlv fÄr tolka sin roll och göra den till sin egen. UtifrÄn intervjuer med informanter har vi ocksÄ kommit fram till att vissa grundlÀggande kompetenser som de tycker ska ingÄ i en fritidspedagogsutbildning idag saknas..

Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen pÄ arbetsmarknaden. Vi har anvÀnt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har lÀst pÄ Beteendevetenskapliga programmet och pÄ Programmet för VÀlfÀrdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fÄnga deras vÀg ut pÄ arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjÀlp av teorier om flexibilitet, sociala roller och kÀnslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvÄrar etableringen pÄ arbetsmarknaden, dÄ arbetsgivarna har svÄrt att veta vad utbildningarna innebÀr.

Syftet med denna uppsats Àr att studera folkhÀlsosamordnarens syn pÄ sin yrkesroll och belysa den i ett professionsteoretiskt perspektiv för att öka förstÄelsen för deras arbete.FrÄgestÀllningarna lyder:Vilken utbildnings- och kunskapsbakgrund har folkhÀlsosamordnarna och vilken betydelse uppfattar de att den har för deras yrkesroll?Vilken legitimitet och status uppfattar folkhÀlsosamordnarna att de har som yrkesgrupp i den kontext dÀr de verkar?Vilka organisatoriska förutsÀttningar anser folkhÀlsosamordnarna att det finns för deras yrkesgrupp och hur pÄverkar det uppfattningen om sjÀlvstÀndighet?Metod och material : Kvalitativa intervjuer. Urval: fyra folkhÀlsosamordnare frÄn VÀstra Götalandsregionen. Samtliga intervjuer spelades in. Det empiriska materialet bearbetades med hjÀlp av kodning och analyserades utifrÄn professionsteori.Resultatet visar att folkhÀlsosamordnarens yrkesroll prÀglas av en otydlighet.

FörskollÀraryrket Àr ett mÄngfacetterat praktiskt yrke och dÀrför vill vi se hur verksamma förskollÀrare uppfattar sin yrkesroll samt vad de anser att de har för ansvar och arbetsuppgifter. Studien har gjorts pÄ tvÄ olika förskolor, pÄ en ?traditionell? förskola och pÄ en uteförskola. Uppsatsens problemprecisering Àr vad förskollÀrare anser att deras yrke innebÀr; vilka ansvarsuppgifter de anser sig ha i arbetet samt att ta reda pÄ varför det Àr svÄrt för förskollÀrarna att beskriva sitt yrke. För att söka svar pÄ vÄr problemprecisering anvÀnde vi en kvalitativ metod, dÀr vi genomförde intervjuer med nio verksamma förskollÀrare.